June 22, 2022

Nu behövs megawattimmar...

...istället för kWh om man ska kunna ladda stora fordon effektivt. 



I Ny Teknik skrivs om likströmssnabbladningsstandarden (långt ord) MCS (Megawatt Charging System) som visats upp nyligen på elbilsmässa i Norge. Den etablerade snabbladdningsstandarden CCS klarar up till 350 kW i dagsläget men det tar ganska lång tid att ladda en stor helelektrisk lastbil den vägen idag. Den nya standarden får genomslag 2024 och har globalt överenskomna kravspecar där t.o.m. placeringen av kontakten på fordonet är bestämd. Detta för att man ska kunna planera infrastrukturen och laddställena bättre. Pilotprojektet Hola i Tyskland är igång redan nu där verkliga förhållanden testas.

June 9, 2022

Helelektriska husbilar lär dröja...

...men dom kommer. Definitivt! Och skulle jag bygga en själv idag hade jag definitivt börjat här!



En dryg halv mille i inköp. Ett par hundra tusen för att inreda. 68 kWh batteri. Nästan 40 mils räckvidd. Snacka om att man hade väckt uppmärksamhet på camping- och ställplatser.






June 2, 2022

Det behövs en ny sladd till Gotland

En grov en...ska klara 600 MW överförd effekt! Läser om detta i Ny Teknik.

Mer elproduktion (vindkraft) och hög elförbrukning (Cementas CCS) kommer kräva uppgradering av elnäten både med avseende på kabeln till och från Gotland samt rörande dom regionala och lokala elnäten.


En kabel med 600 MW kapacitet är i stöpsleven hos Svenska kraftnät SKN och bara Cementa kommer behöva 1,5 TWh per år och en överföringskapacitet på 250 MW. En "elmotorväg" mellan Gotland och fastlandet, eller stamnät/transmissionsnätskabel som det heter på fackspråk, är inte osannolik för framtiden. Kommer kosta några miljarder kronor. Och sen måste man dessutom förstärka lokala och regionala nät på ön, dvs de som ligger mellan stamnäten och hushållens 230V-nät.


Lik- eller växelström? Det är frågan. Likströmslösning är dyrare men stabilare och enklare att kontrollera medan växelström är mer robust, billigare och enklare att bygga ut. 


Vindkraft till havs med inkluderat stamnät planeras det stort för i Sverige just nu och det ligger ansökningar på 125 GW totalt för hela vårt land. Och Gotlands omgivande vatten är intressant såklart. Men  änsålänge finns inga detaljplaner på hur detta ska rullas ut.

May 31, 2022

Cementa behöver kilowattimmar...

...för att fånga koldioxid. Byggbranschen behöver cement och det görs på Cementa i Slite på Gotland. Ny Teknik skriver om detta. Här min egen köksbordsskiss:



Koldioxid sprutar idag med rökgaserna ur skorstenarna och ut i atmosfären. Nu ska man med CCS-teknik (Carbon Capture and Storage) skilja ut 1,8 miljoner ton per år från 2030. Men det kommer behövas fem gånger så mycket el som idag används av fabriken. Närmare bestämt nästan 250 MW effekt vilket bl.a. kommer kräva en ny kabel till ön från fastlandet. Svenska Kraftnät får rycka in. Koldioxiden fångas in, blir vätska som transporteras med tankbåt till Bergen i Norge där den pumpas ner i hålrum på havsbotten. Blir sedan mineral och ligger stadigt där. Tekniken är mogen men elförsörjningen är problematisk så innovation behövs. Och fabriken måste tuffa på under omställningen. Men siktet är inställt på att all koldioxid ska fångas och fabriken blir ren i det avseendet. Affärsideerna för infångningen måste också manglas fram. Men det händer...



May 30, 2022

Elektriska matleveranser i USA

Läser i Ny Teknik om Daimlers ellastbilar Freightliner Ecascadia som ska rulla ut i 800 ex till amerikanska matjätten Sysco. Nu händer det på riktigt med elektrifieringen, helt klart. Leveranser börjar i år och håller på till 2026. Med drygt 430 kWh i "tanken" ska en lastbil klara att få nästan 40 ton i rullning i drygt 35 mil. Laddas gör den på 1,5 timmar med bästa snabbladdaren.

February 21, 2022

Medvind i Australien...

 ...för hållbar sol- och vindkraft men desto motigare för kolet som energikälla. Det största kolkraftverket Eraring som ger Sydney mycket av dess el stängs sju år tidigare än tänkt. 2025 istället för 2032. 



Förnybara energikällor och kraftiga batteribankar för efterfrågetopparna konkurrerar ut det gamla utsläppande sättet att producera el. Det händer alltså på riktigt att lönsamheten driver saker i rätt riktning. Och politikerna knorrar trots det för att ekonomiskt kolberoende väljare är så viktiga för deras politiska överlevnad. Ministrarna är mer rädda för kortsiktiga prisökningar på el än för en ännu mer förstörd atmosfär. 


Jag tror dock insikten hos både politiker och väljare tränger sig på och kryper närmare...






February 9, 2022

Regeringens elektrifieringsstrategi...


...kan man läsa och höra om här och den pekar på 67 åtgärder inom fem övergripande områden på tre år. 


Elnät och laddningsinfrastrukturen ska byggas ut och ny elproduktion måste till. Lagringsmetoder i form av batterier och vätgas måste bestämmas.  El ska finnas alltid och överallt. Energimixen med vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, förbränning och solkraft måste bestämmas. Vilka ska gälla och hur mycket av varje? Politiken måste stimulera investeringar i "rätt" riktning. Elektrifieringsråd ska inrättas. Större ansvar till Svenska Kraftnät. Utveckla elsystemet i takt med behoven. Proaktivitet i den nationella nätplaneringen. Flexibilitet i elsystemet behövs. Nationellt handlingsprogram från Energimyndigheten och Trafikverket. Nationell kraftsamling för kompetensförsörjning. 


Många ord. Som låter bra. Bara det blir verkstad också. Se förra inlägget...

Logistikföretaget Falkenklev visar vägen...

...för eldrivna lastbilar. Företaget bygger ladd- och solcellspark för sin kommande flotta av eldrivna lastbilar. I Sydsvenskan kan man läsa om deras pilotprojekt för omställning till hållbara transporter. 


Med stöd från Klimatklivet bygger man nu en snabbladdarpark för 22 + 18 lastbilar, en solcellspark på 1,5 GWh/år, en batterlagringsenhet med 2MW-kapacitet och köper dessutom in 5 eldrivna lastbilar från Scania. "Walk-the-talk" eller "Verkstad i stället för snack" som man säger på svenska. Mer sånt!

January 27, 2022

Energiöar i Nordsjön och Östersjön.

 Ny Teknik skriver om nya nät för havsbaserad vindkraft. 


Vindkraftens kommande installerade effekter börjar bli signifikanta i den totala energiproduktionspotten. Dogger Bank Wind Farm kommer t.ex. kunna leverera 3,6 GW redan 2026 och EUs havsbaserade vindkraft planeras vara hiskeliga 300 GW runt 2050. Många vindsnurror det! 





Anslutning till land sker via kablar på havsbotten och oftast används växelström idag om man är sådär 5-6 mil från land. Är sträckorna längre är det bättre (lägre förluster) med högspänd likström (HVDC) som också används för elkraftsöverföring mellan länder. Sverige är bra på tekniken runt detta.


Nu vill man planera för s.k. energiöar som ansluter både vindparker och länder för att effektivisera hanteringen av vindkraftsenergi, både vad gäller elförsörjning direkt till förbrukare men också för lagring av överskottsel (vätgas och hållbara bränslen).  


Danmark är på hugget med planering av en energi-ö i Nordsjön och en i Östersjön.  Det är en hel del problem att lösa runt redundans, flexibilitet, interaktion, stabilitet, omriktarstationer m.m. Samverkan mellan konkurrenter är också viktigt att få till.


Medvind nu för vindkraftsprojektörer.

January 26, 2022

BP kanske snart får byta namn..

 ....till BE. British Electricity.



Läser artikel i Ny Teknik. 


BP, som ju står för British Petrol, har i alla tider haft olja som sin livsluft.  Nu hägrar uppenbarligen högre vinster genom energiförsörjning till elbilister istället för till fossila fordon. Laddstolpar blir snart viktigare än bensinpumpar helt enkelt. Fler och fler frågar efter kilowattimmar till sina elbilar och BP vill därför investera stort i infrastruktur för laddning. Redan 2025 kommer man tjäna bättre på laddning än fossilt vid macken och 2030 ska man kunna erbjuda  70000 laddpunkter globalt. 


Omställning till hållbart på riktigt.

January 25, 2022

Snabbladdning växer!

Svenska Dagbladet skriver om snabbladdning och man får veta att servicestationer och elbolag planerar stora satsningar framöver för att få den ökande elbilstrafiken att flyta smidigt framöver längs svenska vägar. Försäljningen av elbilar ökar snabbt nämligen och marknaden för att fylla deras batterier med kilowattimmar hägrar parallellt med detta. Många vill bli störst.



Riktvärdet för "bekväma" långtransporter som reducerar räckviddsångesten hos bilisterna är 25 mils laddning på 20 minuter. Kostnader på 4-9 kr per kWh betalas idag beroende på leverantör. Tesla är billigast men då måste man ju först ha råd med att köpa deras ganska dyra bilar. 


Drivmedelsbolagen med deras servicestationer (Circle K, OKQ8, Preem) funderar nu på vad som kan erbjudas för extra service förutom korv, kaffe och toa när elbilsåkarna har 20 minuter att spendera på plats. Energibolagen (Eon, Vattenfall, Fortum m.fl) funderar på hur kablage och strömförsörjning till stationerna ska stärkas upp. Dessutom kanske bra läge att sälja nya elavtal för hushållet till bilister när dom står och väntar.


Förutom elbolag och drivmedelsbolag så är bilbranschen aktiv i snabbladdarutbyggnaden. Tesla och deras fantastiska superchargernätverk har ju funnits länge men även aktörer som Ionity (VW, BMW, Daimler/Mercedes och Hyundai/Kia) ökar nu takten i utbyggnaden av snabbladdare.


January 19, 2022

Vinden är fri...

...och kommer att finnas i all framtid. 

Vindkraft via snurror i all ära men att plocka vindens energi direkt för att driva fram ett fartyg är ju gammalt och beprövat. Nu väntar en renässans efter några hundra års brännande av kol och olja. I P1:s miljöprogram Klotet hör jag om företaget Oceanbird som tillsammans med Wallenius och Alfa Laval utvecklar ett seglande fartygskoncept för bilfrakt.


Sveriges elektriska landskap...

 ...ser ut ungefär så här. Siffrorna är grovt tillyxade och varierar från år till år men i stora drag kan man ha detta i huvet. 




Vind är på uppåtgående och kärnkraft i stöpsleven. Solkraft är än för litet för att ta med i denna grova ansats. Men solen kommer givetvis och änsålänge  produceras mycket till höger, alltså på förbrukarsidan. Där kommer det snart också bli en bubbla vad gäller transporter. Elbilar växer så det knakar både för person- och godstransport.


January 18, 2022

Heja Skottland! 25 kärnreaktorekvivalenter till havs!

Efter att man genomfört COP-26 i Glasgow  så har nu Crown Estate Scotland tilldelat havsbaserade rättigheter i Scotwind-programmet till 17 ansökande vindkraftsbyggare. Och där ingår traditionella fossiljättar som BP och Shell! Även dinosaurieföretagen börjar uppenbarligen konkret fatta att framtida vinster ligger i hållbar energi.





Crown Estate Scotland är ett skotskt statligt företag som ansvarar för statens tillgångar på landsbygden, vid kusten och till sjöss.  I deras Scotwind-program leasas sjöbotten runt Skottland ut för vindkraftsutbyggnad och tilldelningen sker genom auktioner. 




Energibolag och andra vindkraftsaktörer ansöker och minst 10 GWs installerad effekt är förhoppningen för det närmsta årtiondet. Totalt omfattar tillstånden 25 GW och det är mycket!  En typisk svensk kärnreaktor levererar i storleksordningen 1 GW.

I första tilldelningen kommer de 17 beviljade ansökningarna ge ett tillskott på 700 miljoner pund till staten och 7000 kvadratkilometer havsyta kan utnyttjas för vindkraft vilket blir ett jättetillskott för Skottlands elektrifiering. 


Pengar till statskassan, arbetstillfällen och framförallt klimatnytta är förträffliga exempel på win-win! 




January 13, 2022

Ladda 40 mil på 12 min som standard om fem år?

Det kan nog bli sant.

I Ny Teknik beskrivs hur en superelbil, Rimac, snabbladdas med 91 kWh från en laddstation som är märkt 350 kWh. Laddeffekten varierar under förloppet men totaltid för laddningssessionen är 21 minuter. Omräknat blir det i medeltal 4,3 kWh/min och även om det är fråga om superbil och superladdare som kan ta emot och ge väldigt hög effekt ger det hopp om framtiden. 

Ofta är dagens high-end teknik morgondagens standard. Min BMW i3s får räknas som en standard elsmåbil idag med 50 kW snabbladdning. Om den kunde hottas upp till Rimacs nivåer m.a.p. laddningseffekt, dvs 350 kWh, går det i princip 7 gånger så fort att ladda den som idag. 

i3-ans batteri är på 32 kWh och att fylla från noll till 80% skulle motsvara ca 26 kWh. Tar 6 minuter om man kunde gå på Rimacens verkliga siffror alltså. Det är en helt ok siffra. Skulle bli 12 minuter om batteriet är dubbelt så stort om fem år för en liten standardbil. Vilket det kanske är. Idag kör vi 20 mil på fulladdat och med dubbla batteriet blir det 40. 12 minuter laddning ger 40 mil. Give and take... Allt går åt rätt håll alltså.

December 29, 2021

Gotlandstrafiken stävar på...

...och ställer in kursen mot fossilfri färjetrafik. I Ny Teknik läser jag om en ny klimatneutral färja, Gotland Horizon, som börjar ta form under 2022 med Rederi AB Gotlands techutvecklingsbolag vid rodret. 

Inte bara färjan utan hela ekosystemet runtomkring vätgasdriften ligger med i utvecklingsprojektet. Man ska bl.a. producera, lagra och tanka vätgasen vilket det finns lösningar på. Att få tillståndsprocesser på plats för hanteringen betraktas som en större utmaning än själva tekniken. 

Gasturbiner med vätgasförbränning är teknikansats för framdriften och sen bättrar man på effektiviteten med en ångturbin för att ta vara på energin i avgaserna. Kombinationer med LNG/BNG och e-metanol studeras också och färjans kapacitet på 1900 passagerare, 600 bilar och 28 knop ska matcha dagens M/S Gotland och M/S Visby.


Man kommer behöva en 30-50 MW elektrolysör (finns inga i världen idag) som spjälkar vatten till vätgas och syrgas. Vätgasen lagras ombord i antingen integrerade tankar eller i containrar för snabb tankning. Färjan går tur-och-retur på en tank.


Energimyndigheten bistår med finansiering på 3 MSEK i förstudieskeden och man uppskattar att första färjan kommer kosta 1,5 miljarder SEK.


Spännande grejer som kan få stor utväxling.

December 12, 2021

Vätgasmackar är på gång.


Men vätgasbilar tillhör ju inte vanligheterna i trafiken precis. Men faktiskt! Häromdagen såg vi en genom framrutan under en tripp till Köpenhamn. Ett taxibolag har visat framfötterna. Här kommer en suddig bild som vi hann ta i storstadstrafiken. En Toyota Miray svänger vänster förföljd av vårt fossilmonster.

På Nilsson Energys hemsida  läser jag intressanta saker som ger mig lite tidiga Tesla-vibbar. Varför blev Tesla så framgångsrikt? Jo fenomenala bilar förvisso men ett jätteargument för att köpa bilen som står sig än idag är den  fantastiska laddinfrastrukturen med många snabbladdare över hela Europa. Från första början har det aldrig varit någon räckviddsångest för Teslaförarna. 

Med vätgas, bränslecell och elmotor kan vätgasbilen ta sig långt när den är fulltankad. Men inte ens lika långt som till nästa vätgasmack som det ser ut idag. Alltså behövs mer utbyggd tankinfrastruktur om privatpersoner ska våga köpa en vätgasbil och åkerier ska känna sig trygga med att investera i vätgasdrivna lastbilar. Så här gles är tankkartan just nu.





Qarlbo Investment, Nilsson Energy, REH2, Rasta och Klimatklivet kraftsamlar nu med kompetens, teknik och finanser för att börja bygga förtroende för framtida ägare av vätgasfordon. Ett par fordonstillverkare i det gänget hade sett bra ut. Toyota t.ex. 


Vad händer nu då inom Nilsson Energy initiativet? Jo 24 tankstationer för vätgas ska installeras på Rastas serviceanläggningar.  Som Sveriges största truck-stop med 15000 tunga fordon per dag så känns partnern högst relevant i detta projekt. Med 9 stationer till 2024 och ytterligare 15 till 2025 ser vätgastankning helt klart ut att bli en praktisk realitet inom några år. Den finansiella satsningen är på totalt drygt en halv miljard kronor och staten bidrar via Naturvårdsverket och klimatomställningsinitiativet Klimatklivet med ca 350 av miljonerna.


Slutligen kommer här lite väätgaspedagogik från Nilsson själv!




December 6, 2021

Ska vi göra som Storbritannien...

...och införa obligatoriska laddpunkter för elbilar i nybyggen av bostäder, kontor och stormarknader? Bra ide men en artikel i Ny Teknik hävdar att Sveriges elnät inte har tillräckligt stabil elförsörjning m.a.p. produktion och kapacitet för att detta skulle funka. Elnätens kapacitet måste säkerställas genom att gräva i gatorna för förstärkning av kablar m.m. Varannan nyregistrerad bil i Sverige är laddbar idag så ute i förgreningarna börjar det slurpas fler och fler kilowattimmar.

Här kommer lite amerikansk sifferexercis som speglar matchning av tillgång och efterfrågan när det gäller elbilsladdning på villauppfarterna.




November 8, 2021

Lastbilar blir aldrig eldrivna...

...sa man kanske för 5-6 år sen. Men nu händer det fortare än man kunde ana. Man har ju redan vant sig vid tysta stora stadsbussar som smyger fram elektriskt på gatorna men lastbilar av diverse storlekar har fortfarande avgasrör i den synliga trafiken.



Volta Trucks är en av dom som satsar hårt på framtidens lastbilar i och runt storstäder. Modellen Zero börjar serietillverkas i Österrike under 2022 och både stora beställningar och investeringar rullar på för företaget. Bilen väger 16 ton och kör 15 - 20 mil på en laddning mha ett batteri på runt 200 kWh. Flaket/skåpet kan lasta drygt 8 ton eller strax under 40 kubik.


October 31, 2021

En konstgjord sol...

...kan man kanske kalla detta. Solen är avgörande för framtidens hållbara energisystem oavsett om de baseras på vindkraft, vattenkraft, solpaneler eller biobränsle. I alla dessa fall är det solen som är den bakomliggande energikällan. 


Solen är en gigantisk fusionsreaktor (kontrollerad vätebomb) där väteatomer smälter samman till helium och frigör enorma energimängder utan radioaktivt avfall. Att få till stånd en liknande process, om än i mindre skala och under kontrollerade former, är målet för de vetenskapsmän och ingenjörer som jobbar med fusionsenergi. Det pågår olika långsiktiga försök på olika håll i världen, bl.a. här  vid MIT (Massachusets Institute of Technology) i Boston, USA. Problemen som kvarstår att lösa är gigantiska men forskningen och utvecklingen tuffar på. Får man detta att funka är jordens hållbara energiförsörjning löst för alltid.

Nu behövs megawattimmar...

...istället för kWh om man ska kunna ladda stora fordon effektivt.  I Ny Teknik skrivs om likströmssnabbladningsstandarden (långt ord) MCS...