Logistikföretaget Falkenklev visar vägen...

...för eldrivna lastbilar. Företaget bygger ladd- och solcellspark för sin kommande flotta av eldrivna lastbilar. I Sydsvenskan kan man läsa om deras pilotprojekt för omställning till hållbara transporter. 

Med stöd från Klimatklivet bygger man nu en snabbladdarpark för 22 + 18 lastbilar, en solcellspark på 1,5 GWh/år, en batterlagringsenhet med 2MW-kapacitet och köper dessutom in 5 eldrivna lastbilar från Scania. "Walk-the-talk" eller "Verkstad i stället för snack" som man säger på svenska. Mer sånt!

Lastbilar blir aldrig eldrivna...

...sa man kanske för 5-6 år sen. Men nu händer det fortare än man kunde ana. Man har ju redan vant sig vid tysta stora stadsbussar som smyger fram elektriskt på gatorna men lastbilar av diverse storlekar har fortfarande avgasrör i den synliga trafiken.

Volta Trucks är en av dom som satsar hårt på framtidens lastbilar i och runt storstäder. Modellen Zero börjar serietillverkas i Österrike under 2022 och både stora beställningar och investeringar rullar på för företaget. Bilen väger 16 ton och kör 15 - 20 mil på en laddning mha ett batteri på runt 200 kWh. Flaket/skåpet kan lasta drygt 8 ton eller strax under 40 kubik.

I rymden har man koll...

...på kilowattimmarna. För att det är absolut nödvändigt. Elsystemet på den internationella rymdstationen ISS är en kritisk resurs eftersom det mesta inklusive boende, drift och vetenskapliga experiment behöver elektricitet för att fungera. Och det finns inte obegränsade mängder el att tillgå. Men energisystemet är i högsta grad hållbart eftersom produktionskällan är solen och dess energi fångas in av solceller (kiselplattor) som konverterar den till elektricitet. Metoden att "skörda" solenergi på detta sätt kallas fotovoltaik. 

Förutom att man skapar distribuerar, lagrar och förbrukar elektrisk energi så behöver man kunna göra sig av med överskottsenergi via radiatorer som riktas ut mot rymden och den kalla sidan på ISS. Det finns 8 "solcellsvingar" på ISS. Varje sådan har ca 33000 solceller och är 35 x 12 m stor. Den totala effekten från solpanelerna i direkt solljus är ca 240 kW.

Under den mörka 35-minutersdelen av banan runt jorden används nickel-väte-batterier (N-H2) respektive Li-jon-batterier för kraftförsörjning av ISS. Den senare batteritypen byter successivt ut den förra av rymdpromenerande austronauter. Batterierna laddas i solskensfasen och försörjer elsystemet under den mörka. 

Solpanelerna levererar maximalt 160 V likspänning. S.k. BCDU-er, Battery Charge Discharge Units, reglerar laddning och urladdning av batterienheterna som i sin tur levererar vardera 6,6 kW till ISS. Uppladdning/urladdning sker 16 gånger per dygn och ISS har 24 BCDU-er på vardera 100 kg. Likspännings-omvandlare (DC/DC) levererar systemspänningar på mellan 110-126 V.

Och här kom en förkortning till: SSPTS. Station-to-Shuttle Power Transfer System. Här kan en dockad rymdfarkost bli strömförsörjd av ISS solpaneler så farkostens bränsleceller sparas. Lite grand som villans laddbox till elbilen! :-)

Några kWh-axplock...

...från artiklar ur det senaste numret av "Elbilen" kommer här.

5 cent per kWh

Detta kan bli inköpspris på energi från storskaliga solcellsanläggningar. Priserna går snabbt ner i takt med att utbyggnaden blir allt storskaligare och därmed förbilligas. Idag står solel för ca 2 % av jordens elförsörjning men när det  är 8 % kan dessa priser bli realistiska. Det som håller på att hända är att det blir billigare att driva solelsanläggningar än fossildito.

Toyotas el-skåpbilar

Till hösten kommer helektriska versioner av Proace med 50-75 kWh-batteripaket och 23-33 mils räckvidd. 11 kW-trefasladdning som tillval.

Fransk elbilsbonus

85 miljarder kronor går till franska fordonsindustrin om man säkrer jobb i landet. Renaults elmotorer utvecklas t.e.x. hemma istället för i Kina. Upp till 7000 Euro i bonus för elbilsköp är ytterligare stimulans för kwh-branschen.

Norsk giga-satsning

Nystartade norska Morrow planerar 32 GWh-batterifabrik (som Northvolt) som ska ge tusentals arbetstillfällen. Planerar att ta ca 2,5 procent av europeiska batterimarknaden.

VW laddar Northvolt

450 miljoner Euro investeras av VW i Northvolt för en fabrik i Salzgitter där 16 GWh batterier ska tillverkas 2024. Totalt kommer VW behöva 150 GWh batterier för sin Europaförsäljning 2025 på drygt 2 miljoner elbilar. 

Nytt Musk-batteri

Livslängd 160.000 mil, under 100 dollar per kWh, nästan koboltfritt och högautomatiserad tillverkning i s.k. terafactories är målen för nytt batteri från Tesla. Redan i år!

Vätgas eller batteri för elbilen?

Här kommer fakta!

Lite lång video kanske men faktaspäckad och ger mycket informativ jämförelse mellan batteri- resp vätgasdrift för elmotorförsedda bilar. Alla för- och nackdelar beskrivs runt både lagring, distribution, motorer, fordon och hela ekosystemet och det konstateras att båda varianterna är självklart mycket grönare än förbränningsmotorarenan. Vätgasen ger snabb tankning och lång räckvidd. Men omogen i ekosystemet och inte helt på topp när det gäller hela energikedjans verkningsgrad. Batteriutvecklingen presterar sämre i laddtid och räckvidd men har  dock ganska gott om tid på sig för att ge många gånger bättre siffror för batteribilarna innan det överhuvudtaget går att hitta tillräckligt med ställen att tanka vätgas på. Vätgas för tunga transporter och flyg kan vara det mest sannolika på mellanlång sikt men slutsatsen är att batteritekniken har mest framtid för elektrifierade persontransporter i dagsläget. Det investeras också mest där i dagsläget. Men räkna inte ut Japan och Toyota. Där satsas det hårt på vätgas.

BMWs batteriforskning...

...tilldrar sig utanför München i något som kallas Battery Cell Competence Center. Förkortas BCCC misstänker man. Läser detta i tidningen Elbilen. Som planerna ser ut nu kommer man inte bygga en egen fabrik för produktionsvolymer utan man konstruerar cellerna själv och låter etablerade batteritillverkare skeppa till bilar som ska lämna fabriken för försäljning. Dock köper BMW in råvarorna själva för att ha koll på läget. CATL (Kina) och Samsung (Sydkorea) är partners idag för BMWs batterileveranser och kontrakterad Samsung-order är på ca 30 BSEK för leveranser mellan 2020-2031. Ingen Kongo-kobolt, utfasning av sällsynta jordartsmetaller från elmotorerna och egen testanläggning för batterikemier står på programmet för kommande batterier. Kobolt-leverantörer för BMWs räkning kommer bl.a. att finnas i Australien och Marocko. I batterierna kommer det finnas mindre kobolt och mer nickel i katoderna och de sk gen 5 batterierna som BMW bayrarna nu planerar kommer ha dubbelt så hög energitäthet som deras första generations elbilsbatterier.

BMW ska vidare ha 13 rena elbilar på marknaden redan 2025 dock utan att använda en specifik bottenplatta till sina elfordon. BCCC-anläggningen har 200 anställda i dagsläget och investeringen för bygget ligger på ca 2 miljarder kronor. 

S.k. solid-statebatterier dröjer även om BMW forskar runt dessa också.  iX3 kommer ut 2021 med räckvidd på över 40 mil och iNext är den första modellen som kommer byggas på ren elbilsbottenplatta. Annars tar som sagt inte BMW fram någon ren elbilsplattform utan satsar på modulär lösning som integrerar med övrigt modellprogram. Elbilar produceras på samma lina som bensin- och dieselbilar. Få se hur (in)effektivt det blir. Är detta smart? Man undrar. Men tyskarna menar att många inte är redo för laddbara bilar runt om i världen och har man försäljning på över 150 marknader så kanske man kan förstå deras argument. Sverige och Norge är en sak. Världen en annan. Kommer man utveckla 800 V-batterier som Porsche? Vi jobbar med det också säger BMW-cheferna. Vi har visat att en i3 kan ladda 10 mil på 5 min med 400V.

Batteritillverkning...

...har blivit bättre på att begränsa klimatpåverkande utsläpp. Det beror på att man har avsevärt högre volymer i fabrikerna numera. Mindre än halva utsläppsmängden per producerad enhet idag jämfört med 2017.

Northvolt tuffar på

I Ny Teknik nr 49, 5 Dec 2019, rapporteras om hur det går för svenska batteritillverkaren Northvolt.  Det handlar i första hand om demo- och utvecklingsavdelningen i Västerås där man kommer trimma både sina batteriprototyper och och själva produktionsprocessen. Från Skellefteå kommer sen de stora battervolymerna skeppas ut i form av cylindriska och prismatiska celler.