Kilowatt-timmen eller kwh:n är den nya energibäraren eller litern om man vill. Här på bloggen finns tankar, funderingar och bevakning av nyheter inom en växande bransch runt elfordon och deras ekosystem. Och allmänt om elektricitetens roll i våra energisystem. Det handlar om bilar, skotrar, cyklar, båtar, flygplan, batterier, energi, infrastruktur m.m.
Ny Teknik skriver om en milstolpe inom sjöfart, nämligen vätgasdrift. Norska företagen Ballard och Seam ger i år framdrift till nya färjan MF Hydra med hjälp av deras marina bränsleceller och elsystem. Snart blir det kommersiell linjetrafik av operatören Norled på färjesträckor längs riksväg 13 på sträckan Hjelmeland–Nesvik–Skipavik i Rogaland. Sjöprov startar i Mars.
Under testerna vid kaj har man kollat upp både lagring, tankning och drift på fartyget genom att låta bränslecellerna producera el till elnätet. Vätgasen lagras nerkyld till -254 grader och grejer runtomkring denna (komponenter m.m.) måste kylas ner långsamt så dom inte knäcks. Vätgashantering på land (industri m.m.) och i fordon har funnits etablerad ett bra tag men fartygsvärlden måste tackla nya utmaningar. Saltvatten, fukt, vibrationer, sjögång m.m. kräver nya grepp och lösningar.
Men vätgasbilar tillhör ju inte vanligheterna i trafiken precis. Men faktiskt! Häromdagen såg vi en genom framrutan under en tripp till Köpenhamn. Ett taxibolag har visat framfötterna. Här kommer en suddig bild som vi hann ta i storstadstrafiken. En Toyota Miray svänger vänster förföljd av vårt fossilmonster.
På Nilsson Energys hemsida läser jag intressanta saker som ger mig lite tidiga Tesla-vibbar. Varför blev Tesla så framgångsrikt? Jo fenomenala bilar förvisso men ett jätteargument för att köpa bilen som står sig än idag är den fantastiska laddinfrastrukturen med många snabbladdare över hela Europa. Från första början har det aldrig varit någon räckviddsångest för Teslaförarna.
Med vätgas, bränslecell och elmotor kan vätgasbilen ta sig långt när den är fulltankad. Men inte ens lika långt som till nästa vätgasmack som det ser ut idag. Alltså behövs mer utbyggd tankinfrastruktur om privatpersoner ska våga köpa en vätgasbil och åkerier ska känna sig trygga med att investera i vätgasdrivna lastbilar. Så här gles är tankkartan just nu.
Qarlbo Investment, Nilsson Energy, REH2, Rasta och Klimatklivet kraftsamlar nu med kompetens, teknik och finanser för att börja bygga förtroende för framtida ägare av vätgasfordon. Ett par fordonstillverkare i det gänget hade sett bra ut. Toyota t.ex.
Vad händer nu då inom Nilsson Energy initiativet? Jo 24 tankstationer för vätgas ska installeras på Rastas serviceanläggningar. Som Sveriges största truck-stop med 15000 tunga fordon per dag så känns partnern högst relevant i detta projekt. Med 9 stationer till 2024 och ytterligare 15 till 2025 ser vätgastankning helt klart ut att bli en praktisk realitet inom några år. Den finansiella satsningen är på totalt drygt en halv miljard kronor och staten bidrar via Naturvårdsverket och klimatomställningsinitiativet Klimatklivet med ca 350 av miljonerna.
Slutligen kommer här lite väätgaspedagogik från Nilsson själv!
Just det, vi snackar vätgas. Och bränsleceller. Kombinationen ger både elbilens fördelar med eldrift samtidigt som man kan tanka och lagra bränslet som på en fossilbil.
Vätgas består av 2 väteatomer. Väte är vårt lättaste grundämne och är gasformigt i rumstemperatur och normalt lufttryck. Komprimerar man det till några hundra bar eller kyler ner det till -253 grader kan man lagra det i hanterbara tankar.
Om man tillför vätgas och syrgas till en bränslecell så genereras elektricitet som kan driva en elmotor. Förutom elen bildas vatten och värme och miljön skonas. Rena och snabbtankade bilar alltså! Med lång räckvidd. Att tillverka, distribuera och lagra vätgasen i bilekosystemet är fortfarande en utmaning med ett antal problem som dock håller på att lösas. Kolla tidigare inlägg1 och inlägg2 här i bloggen där du också ser en faktaspäckad video om hur bränsleceller funkar.
Lite lång video kanske men faktaspäckad och ger mycket informativ jämförelse mellan batteri- resp vätgasdrift för elmotorförsedda bilar. Alla för- och nackdelar beskrivs runt både lagring, distribution, motorer, fordon och hela ekosystemet och det konstateras att båda varianterna är självklart mycket grönare än förbränningsmotorarenan. Vätgasen ger snabb tankning och lång räckvidd. Men omogen i ekosystemet och inte helt på topp när det gäller hela energikedjans verkningsgrad. Batteriutvecklingen presterar sämre i laddtid och räckvidd men har dock ganska gott om tid på sig för att ge många gånger bättre siffror för batteribilarna innan det överhuvudtaget går att hitta tillräckligt med ställen att tanka vätgas på. Vätgas för tunga transporter och flyg kan vara det mest sannolika på mellanlång sikt men slutsatsen är att batteritekniken har mest framtid för elektrifierade persontransporter i dagsläget. Det investeras också mest där i dagsläget. Men räkna inte ut Japan och Toyota. Där satsas det hårt på vätgas.
Som jag tidigare i bloggen påpekat lyssnar jag gärna på Vetenskapsradion Klotet på Sveriges Radio.
Nu har jag lyssnat en gång till på avsnittet om vätgasbilar från Nov-2019 och som vanligt var det intressant och tankeväckande. Vätgasbilen är ju egentligen en eldriven bil men energibäraren är vätgas i stället för kilowatt-timmar i ett batteri. Elen skapas i bilens bränslecell som är dimensionerad till att kunna leverera tillräcklig effekt genom omvandling av vätgas till el med ofarliga utsläpp som vatten och syre. Och vätgasen kan skapas av solceller på tankställena om man är beredd att satsa lite yta för solen att skina på. Räckvidden blir längre än för batterielbilar och tung trafik ser ut att bli en viktig målgrupp för vätgasdrivna bilar. Tyvärr finns det bara fyra vätgasmackar i Sverige änsålänge.
På personbilsfronten satsar bl.a Toyota hårt på vätgas och deras Mirai kommer på marknad under 2020. Ingen koldioxid eller partiklar ur avgasröret. Bara vattenånga. Tankar gör man på några minuter och räckvidden är ca 50 mil. Toyota jobbar också med stöd till infrastruktur för vätgastankning på sina viktigaste marknader.
Vätgasens Tesla har samma namn som uppfinnaren men förnamnet då. Nämligen Nikola. Och de satsar främst på tung trafik.
