Rejäla förlängningssladdar...

 ...är på modet för överföring av megawattimmar (elektrisk energi) mellan länder och kontinenter. Ny Teknik beskriver fyra större projekt:

-Frankrike till Irland, 60 mil och 700 MW kapacitet är nyss påskrivet. Siemens Energy och franska Nexans gör jobbet som ska vara klart 2026.

-North Sea Link mellan Norge och Storbritannien är längst hittills med 72 mil.

-Marockansk solkraftsel via 380 mils kabel ska ledas till UK.

-Australien kopplas till Singapore med en 500 mil lång sladd. El från solkraft i den också.

Kärnkraft på tapeten igen...

...trots tidigare beslut om avveckling. 

Läser lång artikel i Dagens Industri om kärnkraftens förutsättningar framöver. Jag är själv inte någon större förespråkare men tycker det är intressant att följa läget och vad som händer.

Europa

Finska tryckvattenreaktorn Olkiluoto är omskriven och får betraktas som både fiasko och räddare. 

Den påbörjades 2005 av bl.a. Siemens och skulle vara färdig 2009. Nu, i slutet av 2022, ska den driftsättas kommersiellt. Snacka om förseningar och kostnader. Budgeten våldsamt överskriden. Våldsamt! Och tidplanen havererad år efter år. Men med 1,5 GW tillskott till nordiska elnätet kommer det nu ändå i rätt tid. Driftstillståndet räcker just nu till 2038. 

10 nya reaktorer är i övrigt på gång runt Östersjön, i Östeuropa och Turkiet

Ett dussin nya kommer driftsättas i Frankrike och Storbritannien.

Asien

Här finns många projekt som håller tidplan och budget. Ett "lyckat" kärnkraftsprojekt kan konkurrera prismässigt med havsbaserad vindkraft menar man. 

Men finansiella risker är stora i nya projekt. 55 större projekt pågår i världen idag och det finns 440 reaktorer i 32 länder med sammanlagt 400 GW installerad effekt i drift. 2019 levererades över 2500 TWh energi från kärnkraftverk i världen vilket är ca 10 % av världens elförbrukning. F.ö planeras 90 reaktorer med totalt 90 GWe och 300 reaktorer är föreslagna för övrigt. 

"Små" reaktorer

SMR (små modulära reaktorer) är mycket av framtidens hopp inom kärnkraft. Man bygger modulen i fabrik och transporterar den till driftsplatsen där också återanvändning av kärnbränslet är en nyckelkomponent i upplägget. Det pågår mycket forskning och utveckling runt SMR där elektriska effekt på 300 MW och termiska effekter på 1GW är typiska siffror som hörs. Tekniken är i sig inte ny och har använts tidigare inom bl.a. sjöfart. Kärnbränsledrivna ubåtar och isbrytare har man ju hört talas om.

SMR-aktörer globalt är bl.a. GE Hitachi, Rolls Royce och NuScale. I Sverige håller bl.a. Uniper, Blykalla och KTH på med första prototypen i drift 2024. Vattenfall, Ringhals och Kärnfull Next är andra som pysslar med detta.  Och Fortum gör förstudier. Men det finns bara utrymme för en eller två aktörer på sikt. 

Driftställena Forsmark, Ringhals och Oskarshamn har tillstånd redan och kan hysa SMR.  Och beslut om slutförvar finns redan i Sverige. Det tar 8-10 år innan ny SMR-reaktor i Sverige kan vara på plats och 2 riksdagsval ska ske däremellan. Politisk oenighet är det  största hotet.

Tanka direkt från solen...

 ...skulle kännas fint.

Jag älskar vår snart fem år gamla elbil, en BMW i3s med ca 20 mils räckvidd om man kör förståndigt. Den löser 95 % av våra bilbehov och i stort sett all laddning sker från egna 3-fasladdboxen hemma vid garaget. En 11 kW-laddare fyller batteriet på några timmar och det enda man behöver bekymra sig om är dagspriset på el. Som ju varierar kraftigt nuförtiden. En carport  med 30 kvm solceller skulle kunna ge "full tank" till vår lilla transportör på 10 timmar om det är rätt väder och det hade känts fantastiskt. Såna här lösningar finns på marknaden och kan byggas utan bygglov men det kostar några hundratusen. Så det är ju liksom inte bara att skaffa huxflux. Men nog hade det varit perfekt!

Snabbladdning snabbas upp...

...i Sverige. 

Vi Bilägare rapporterar om att ca 400000 (nästan en halv miljon!) laddbara bilar syns på svenska vägar numera. Fortfarande är det flest laddhybrider men rena elbilar ökar mest. Trängseln ökar vid snabbladdarna såklart även om 50 kW-CCS-laddarna fördubblats i antal det senaste året. Men nu ökar utbyggnadstakten och 150-kilowattarna sticker iväg allra mest. Lovande! Viktigaste aktörerna för denna viktiga infrastruktur är Allego, Eon, Recharge, OKQ8, Circle K och Tesla. Ja, man kan ladda icke-Teslor på dessa snabbladdarställen numera. En riktig propplösare!

Artikel om V2G idag...

 

...i Ny Teknik. Varför det kan bli bra?

V2G står för "Vehicle To Grid" och det betyder att laddströmmen kan gå åt båda hållen. En bil som är utrustad med V2G kan både skicka ut sin lagrade energi på elnätet och dessutom ladda och driva andra elektriska grejer utanför bilen.  Volvo satsar hårt med sin första modell EX90.

Du kan ladda elcykeln och ansluta en elspis när du campar. Du kan drifta huset då elen är dyr. Nätet kan lastbalanseras, backuppas och frekvensregleras. Elhandlare och fordonsflottor kan hitta nya affärsmodeller. Det här blir bra för både elbilsägare, energibolag och samhälle.

Ett V2G-fordon kan med en signal styras att ladda åt båda hållen och det finns två tongivande standarder för snabbladdning idag. CCS och CHAdeMo. V2G kommer nu för den förra men har funnits sen 2014 för den senare. Inga större utrullningar än dock och det mesta handlar om tester och visioner änsålänge. Men så börjar det ju alltid.

Det finns stor potential iom mer effektivt användande av el och då minskade kostnader för produktion samt transport. Man kan se det som ett nätverk av energilagring som är distribuerat ute i elnätet och energin behöver inte flyttas fysiskt. Som bränslen. Nätet blir uthålligare vid strömavbrott och bättre balansering.

Bättre frekvenskontroll och backupmöjligheter vid strömavbrott är andra fördelar om man ser till helheten. Effektpotentialen  om 60% vore elbilar kan bli mellan 14-114 GW och det räcker långt.  Sveriges effektbehov under topplast en en jättekall vinterdag är 25-30 GW.

Vad intresseras bilägaren av? "Slätare kurvor" när det gäller kostnad för nätel. Ladda med sol på dagen och förbruka i huset på kvällen och kör ditt eget mikronät med elen innanför mätaren.

Bilägare kan vara med på balanseringsmarknaden mot Svenska Kraftnät. Frekvensregleringsmarknaden behöver 100 - 600 MW i flexibilitet och 250k elbilar anslutna till små 3,6 kW laddare motsvarar 900 MW.  5% av bilparken kan täcka behovet!

Många utmaningar oxå såklart. Biltillverkarna behöver garantera urladdning. Anmälning till nätbolag. Affärsmodeller. Batterislitage? 20kW laddlösningar testas idag men det kommer handla om betydligt lägre effekter för elbilsägare. V2G är oftast mikrocykler i laddningen och det påverkar livslängden väldigt lite.

Nätbolagen får stabiliseringsfördelar och elhandlarna kan hitta affärer med V2G. En fordonsflotta på några hundra bilar kan man sälja balanserings- och stabiliseringstjänster. Samt köpa billigt och sälja dyrt.