...ser ut ungefär så här. Siffrorna är grovt tillyxade och varierar från år till år men i stora drag kan man ha detta i huvet.
Efter att man genomfört COP-26 i Glasgow så har nu Crown Estate Scotland tilldelat havsbaserade rättigheter i Scotwind-programmet till 17 ansökande vindkraftsbyggare. Och där ingår traditionella fossiljättar som BP och Shell! Även dinosaurieföretagen börjar uppenbarligen konkret fatta att framtida vinster ligger i hållbar energi.
Crown Estate Scotland är ett skotskt statligt företag som ansvarar för statens tillgångar på landsbygden, vid kusten och till sjöss. I deras Scotwind-program leasas sjöbotten runt Skottland ut för vindkraftsutbyggnad och tilldelningen sker genom auktioner.
I första tilldelningen kommer de 17 beviljade ansökningarna ge ett tillskott på 700 miljoner pund till staten och 7000 kvadratkilometer havsyta kan utnyttjas för vindkraft vilket blir ett jättetillskott för Skottlands elektrifiering.
Pengar till statskassan, arbetstillfällen och framförallt klimatnytta är förträffliga exempel på win-win!
Det kan nog bli sant.
I Ny Teknik beskrivs hur en superelbil, Rimac, snabbladdas med 91 kWh från en laddstation som är märkt 350 kWh. Laddeffekten varierar under förloppet men totaltid för laddningssessionen är 21 minuter. Omräknat blir det i medeltal 4,3 kWh/min och även om det är fråga om superbil och superladdare som kan ta emot och ge väldigt hög effekt ger det hopp om framtiden.
Ofta är dagens high-end teknik morgondagens standard. Min BMW i3s får räknas som en standard elsmåbil idag med 50 kW snabbladdning. Om den kunde hottas upp till Rimacs nivåer m.a.p. laddningseffekt, dvs 350 kWh, går det i princip 7 gånger så fort att ladda den som idag.
i3-ans batteri är på 32 kWh och att fylla från noll till 80% skulle motsvara ca 26 kWh. Tar 6 minuter om man kunde gå på Rimacens verkliga siffror alltså. Det är en helt ok siffra. Skulle bli 12 minuter om batteriet är dubbelt så stort om fem år för en liten standardbil. Vilket det kanske är. Idag kör vi 20 mil på fulladdat och med dubbla batteriet blir det 40. 12 minuter laddning ger 40 mil. Give and take... Allt går åt rätt håll alltså.
...och ställer in kursen mot fossilfri färjetrafik. I Ny Teknik läser jag om en ny klimatneutral färja, Gotland Horizon, som börjar ta form under 2022 med Rederi AB Gotlands techutvecklingsbolag vid rodret.
Inte bara färjan utan hela ekosystemet runtomkring vätgasdriften ligger med i utvecklingsprojektet. Man ska bl.a. producera, lagra och tanka vätgasen vilket det finns lösningar på. Att få tillståndsprocesser på plats för hanteringen betraktas som en större utmaning än själva tekniken.
Gasturbiner med vätgasförbränning är teknikansats för framdriften och sen bättrar man på effektiviteten med en ångturbin för att ta vara på energin i avgaserna. Kombinationer med LNG/BNG och e-metanol studeras också och färjans kapacitet på 1900 passagerare, 600 bilar och 28 knop ska matcha dagens M/S Gotland och M/S Visby.
Man kommer behöva en 30-50 MW elektrolysör (finns inga i världen idag) som spjälkar vatten till vätgas och syrgas. Vätgasen lagras ombord i antingen integrerade tankar eller i containrar för snabb tankning. Färjan går tur-och-retur på en tank.
Energimyndigheten bistår med finansiering på 3 MSEK i förstudieskeden och man uppskattar att första färjan kommer kosta 1,5 miljarder SEK.
Spännande grejer som kan få stor utväxling.
På Nilsson Energys hemsida läser jag intressanta saker som ger mig lite tidiga Tesla-vibbar. Varför blev Tesla så framgångsrikt? Jo fenomenala bilar förvisso men ett jätteargument för att köpa bilen som står sig än idag är den fantastiska laddinfrastrukturen med många snabbladdare över hela Europa. Från första början har det aldrig varit någon räckviddsångest för Teslaförarna.
Qarlbo Investment, Nilsson Energy, REH2, Rasta och Klimatklivet kraftsamlar nu med kompetens, teknik och finanser för att börja bygga förtroende för framtida ägare av vätgasfordon. Ett par fordonstillverkare i det gänget hade sett bra ut. Toyota t.ex.
Vad händer nu då inom Nilsson Energy initiativet? Jo 24 tankstationer för vätgas ska installeras på Rastas serviceanläggningar. Som Sveriges största truck-stop med 15000 tunga fordon per dag så känns partnern högst relevant i detta projekt. Med 9 stationer till 2024 och ytterligare 15 till 2025 ser vätgastankning helt klart ut att bli en praktisk realitet inom några år. Den finansiella satsningen är på totalt drygt en halv miljard kronor och staten bidrar via Naturvårdsverket och klimatomställningsinitiativet Klimatklivet med ca 350 av miljonerna.
Slutligen kommer här lite väätgaspedagogik från Nilsson själv!
...och införa obligatoriska laddpunkter för elbilar i nybyggen av bostäder, kontor och stormarknader? Bra ide men en artikel i Ny Teknik hävdar att Sveriges elnät inte har tillräckligt stabil elförsörjning m.a.p. produktion och kapacitet för att detta skulle funka. Elnätens kapacitet måste säkerställas genom att gräva i gatorna för förstärkning av kablar m.m. Varannan nyregistrerad bil i Sverige är laddbar idag så ute i förgreningarna börjar det slurpas fler och fler kilowattimmar.
Här kommer lite amerikansk sifferexercis som speglar matchning av tillgång och efterfrågan när det gäller elbilsladdning på villauppfarterna.
Volta Trucks är en av dom som satsar hårt på framtidens lastbilar i och runt storstäder. Modellen Zero börjar serietillverkas i Österrike under 2022 och både stora beställningar och investeringar rullar på för företaget. Bilen väger 16 ton och kör 15 - 20 mil på en laddning mha ett batteri på runt 200 kWh. Flaket/skåpet kan lasta drygt 8 ton eller strax under 40 kubik.
Men diesel- och bensinmotorer hörs och närmar man sig bakifrån som bilist en cyklist eller fotgängare så är man ganska säker på att de vet om detta. Dom hör motorljudet. För bilister som kör på kilowattimmar (=elbilister) är läget osäkrare eftersom fordonet smyger som en indian. Och larma på med en högljudd biltuta 5 meter bakom en cyklist känns ganska aggresivt. I Vi Bilägare kan man läsa om företaget Ineos som har presenterat en Toot-knapp på ratten med en cykelsymbol. En snäll tuta! Tyvärr bara introducerad på Ineos ruggade Land Roverliknande modell änsålänge. Fantastisk liten finess som borde finnas på alla elbilar!
...om du kommer med flyg till Skellefteå. Det kommer ta åtta minuter. Kanske blir det med en sån här:
Ja, Skellefteå Airport och Northvolt siktar på att ta grepp om elflygsutvecklingen genom learning-by-doing. Elektroniktidningen skriver om hur elektriska VTOLs (Vertical Take Off and Landing) eller passagerardrönare ska agera flygande taxibilar f.o.m. Dec 2022. Sveriges utfästelser om fossilfritt inrikesflyg behöver verkligen mer än pappersprodukter och uttalanden. Detta är action. På riktigt. Läs artikeln!
...som håller många år än, borde kunna få sitt liv på äldre dagar förgyllt med en elmotor, eller hur? Det fixar tyska firman eCap Mobility som har utvecklat detta till sitt expertområde. Det kan man läsa om i tidningen elbilen. Man har tom konverterat en amfibiebil från 1965 så dom vet vad dom sysslar med.
Det är inga hemmabyggda hafsverk på hobbynivå utan noggranna konverteringar med högsta kvalitetsnivå. Kunden tar dit sin gamla folkabubbla och talar om vad hen vill ha i fråga om räckvidd, snabbladdning m.m. och tyskarna skräddarsyr en perfekt lösning som funkar felfritt och går att registrera för användning på allmän väg. Varje konverteringsprojekt är unikt och det är inte billigt. Äldre bilar konverteras enklare än nya eftersom det är mindre elektronik och datorer i dem. Snart öppnar en filial i Danmark och Norge-Sverige är intressant för kommande etablering. Kanske blir det också konverteringskit i webshoppen framöver.
...blir ny industrihistoria.
Peter satt i Teslas ledning men hoppade av 2015. Inte för att omedelbart starta Northvolt utan mer för att "göra något eget" i miljövänlig riktning. Något som ersätter fossil energi mot förnybar dito. Men hur? Gott om förnybar energi i Sverige och avsaknad av storskalig batteritillverkning fick honom att växla in på Northvolt-spåret. En annan viktig insikt i beslutet att dra igång var hur energikrävande batteritillverkning är. Att tillverka en kilowattimmes batterikapacitet kräver ca 80 kWh energi. Hupp! Men Peter såg att detta skulle kunna hanteras bra i Sverige. Inga rykande skorstenar för att skapa batterierna här inte. Fabrik i Skellefteå och utvecklingscenter i Västerås ger en rejäl kick till något som med största säkerhet är uppstarten av ny svensk industrihistoria. Northvoltgrundaren uppskattar att fullt utbyggd fabrikskapacitet kommer behöva ett par procent av Sveriges energiförsörjning för att klara sina tillverkningsmål så det är inga små anläggningar som byggs.
... inköpt från Kiseldalen. Svenska Northvolt köper Silicon-Valley-startupen Cuberg för att komma åt nästa generations vassa batteriteknologi.
Cuberg är en spinoff från Stanford och startades 2015. Deras battericeller sägs prestera upp till 70% bättre jämfört med "vanliga" Li-jonceller för bilbatterier och siktet har i första hand hittills varit inställt på elektriskt flyg med bl.a. Boeing på kundlistan. Northvolt tävlar om Europas marknadsandelar tillsammans med bl.a. CATL och LG Chem och siktar på att ta 25% av kakan 2030. Cuberg-köpet ger Northvolt närvaro i Silicon-Valley och möjligheter att rekrytera toppkrafter inom batteriteknologi. På fordonssidan har Northvolt premiumkunder som BMW, Volkswagen och Scania på listan.
...när man är ute och kör sin elbil och behöver "tanka".
Fler snabbladdare behövs längs vägarna och höga skyltar som visar att det finns energi. Som förare av bensin- och dieselbilar kör man på tills en mack dyker upp. Ser fram emot den dagen elbilarnas räckvidd och infrastrukturens utbyggnad erbjuder samma bekvämlighet för oss med elbilar.
...även när det gäller vätgas.
Väte är enkelt i den meningen att det är det lättaste grundämnet, har endast en proton och en elektron. Och ett grönt ekosystem med vätgas som energibärare och elektrolys plus bränslecell som "översättare" till och från elektricitet är enkelt att förstå, se skiss. Att producera, lagra och distribuera vätgas är inte lika enkelt. Verkningsgrader m.m. är inte heller de bästa men rent är det sålänge man håller sig till grön el från t.ex. solceller, vindsnurror och vattenkraft. Många utmanas nu av att hitta nischer i ekosystemet och klimatproblemen driver på utvecklingen. Vätgas kommer bli stort, det är min fasta övertygelse.
Vid normalt lufttryck och rumstemperatur är vätgas doft- och färglös och extremt lättantändlig, alltså ganska farlig. Det reagerar med syre och är ett kraftfullt bränsle som kan driva generatorer med vatten som utsläpp.
...måste man kunna tanka vätgas. Ganska enkelt att förstå.
Vätgas Sverige meddelar att danska startupen Everfuel vill etablera och driva 15 mackar i Sverige till 2023 och totalt 40-50 i Skandinavien. Bra att det inte bara pratas om nya grepp för klimatet utan att det tas konkreta grepp för att få till nya användningssätt i rätt riktning. Nu kan man ju faktiskt på allvar börja fundera på att skaffa en vätgasbil om inte så länge. Ungefär som man resonerade runt elbilar för ett antal år sen. En Toyota Mirai kanske...
Förutom att man skapar distribuerar, lagrar och förbrukar elektrisk energi så behöver man kunna göra sig av med överskottsenergi via radiatorer som riktas ut mot rymden och den kalla sidan på ISS. Det finns 8 "solcellsvingar" på ISS. Varje sådan har ca 33000 solceller och är 35 x 12 m stor. Den totala effekten från solpanelerna i direkt solljus är ca 240 kW.
Under den mörka 35-minutersdelen av banan runt jorden används nickel-väte-batterier (N-H2) respektive Li-jon-batterier för kraftförsörjning av ISS. Den senare batteritypen byter successivt ut den förra av rymdpromenerande austronauter. Batterierna laddas i solskensfasen och försörjer elsystemet under den mörka.
Solpanelerna levererar maximalt 160 V likspänning. S.k. BCDU-er, Battery Charge Discharge Units, reglerar laddning och urladdning av batterienheterna som i sin tur levererar vardera 6,6 kW till ISS. Uppladdning/urladdning sker 16 gånger per dygn och ISS har 24 BCDU-er på vardera 100 kg. Likspännings-omvandlare (DC/DC) levererar systemspänningar på mellan 110-126 V.
Och här kom en förkortning till: SSPTS. Station-to-Shuttle Power Transfer System. Här kan en dockad rymdfarkost bli strömförsörjd av ISS solpaneler så farkostens bränsleceller sparas. Lite grand som villans laddbox till elbilen! :-)
Läser i Ny Teknik om Dogger Bank Wind Farm som nu startas upp och ansluts till Storbritanniens elnät. Elbolaget Equinor är både delägare oc...
